En katt, en ko, en märstabo

Då blev det helt plötsligt lördag, kartongerna är packade och väskorna är fyllda med kläder och annat.
Just nu är Jimmy på väg ner från Stockholm för att hjälpa mig att flytta hem igen. Det är många som frågar hur det känns osv, men tror att jag stängt av mina känslor som en försvarsgrej, eller så är jag bara tom. Men jag vet att jag gjort rätt val i alla fall, men jag har ändå byggt upp ett helt liv här borta i Kunälv under dessa två år, jag har haft egen lägenhet, bil och två jobb. Dessutom har jag fått en extra familj som alltid stöttat och ställt upp för mig. Och på mina två jobb har jag lyckats lära känna mina kollegor väldigt bra och dem kommer jag också sakna så otroligt mycket.
Tänkte tillbaka på min tid på Hemtex igår när jag lämnade in mina nycklar till butiken. När jag för första gången jobbade på Hemtex Bäckebol i augusti 2010 så vad jag en dålig säljare, ville helst gömma mig i ett hörn eller allra helst bakom kassan, idag är jag säljaren som går fram till kunderna, säger hej och frågade vad jag kan hjälpa dem med. Jag har utvecklats så otroligt i denna butik. Igår var vi fyra tjejer från Hemtex som var ute och drack lite vin, och det var väldigt sorgligt att säga hej då till dem. Men jag vet samtidigt att jag kommer komma ner flera gånger till Göteborg, då kommer jag självklart titta in och hälsa på mina gamla kollegor. Sen hoppas jag att även dem kanske hör av sig när de har vägarna förbi Stockholm.

Idag gör jag även mitt sista pass på Guldfynd här i Kungälv. Jobbar 10,30-13,30 så det är ett ganska kort pass. Men det är rätt skönt, chefen skulle även komma in en snabbis för att säga hej då. Tanken var ju att jag skulle ta med mig något gott att äta på, men jag har helt enkelt inte hunnit, har det inte packats så har det varit fika över allt för att säga hej då osv. Känns så dumt att bara gå därifrån utan att ge dem något. Men samtidigt vet jag att de är väldigt förstående.
Strax efter att jag slutat idag så är nog Jimmy i Göteborg, så då är det bara att packa bilen full och åka tillbaka mot Stockholm igen. Är så otroligt tacksam för att han hjälper mig med detta.

Nej ni, nu har jag skrivit alldeles för lång text för att folk ens ska orka läsa.. Plus att jag måste faktiskt gå till jobbet nu...
Nästa gång jag skriver är jag antagligen hemma i Stockholm igen, bland min familj och mina vänner♥
2012-06-16 @ 10:13:40 Mitt liv Permalink


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0